Så sparar du tusentals kronor på uppvärmning genom att renovera fönstren i din äldre villa

Uppsala är fullt av vackra villor som läcker energi

Gå en promenad genom Luthagen, Svartbäcken eller Kåbo en kall januarimorgon. Du ser dem överallt. De där vackra 1920-talsvillorna med spröjsade fönster, tjocka tegelfasader och en charm som nybyggen aldrig kan replikera. Men bakom den vackra fasaden pågår ett tyst drama. Värmen bara försvinner. Rakt ut genom fönstren.

Faktum är att upp till 30 procent av en äldre villas värmeförlust sker genom fönstren. Trettio procent. Tänk dig det som att du eldar med öppet fönster en tredjedel av vintern. Och ändå är det förvånansvärt många villaägare i Uppsala som inte ens har koll på hur mycket pengar som bokstavligen flyger ut genom glaset.

Varför byte inte alltid är svaret

Den första impulsen hos många är att riva ut de gamla fönstren och stoppa in moderna treglasfönster. Klart. Logiskt. Men vänta lite. De där originalfönstren från tidigt 1900-tal? De är ofta byggda i kärnvirke av en kvalitet som helt enkelt inte existerar längre. Virket är tätt, hartsfyllt och otroligt hållbart. Moderna fönster i furu eller – ännu värre – plast har en livslängd som bleknar i jämförelse.

Och sen har vi estetiken. Ett modernt standardfönster i en jugendvilla ser ungefär lika rätt ut som en plastblomma i en gammaldags trädgård. Det funkar inte. Det förstör husets karaktär, och det kan faktiskt sänka fastighetsvärdet. Kulturhistoriskt värde är inte bara fina ord – det syns i mäklarens värdering.

Dessutom innebär ett komplett fönsterbyte ofta ingrepp i fasaden, nya foder, tätning och putslagning. Kostnaden skenar snabbt. En professionell fönsterrenovering kan ge dig samma energivinster till en bråkdel av priset – och bevara husets själ.

Vad händer egentligen vid en fönsterrenovering

Jag vet att "renovering" kan låta vagt. Så låt mig vara konkret. Det handlar om att plocka ner fönsterbågarna, skrapa bort gammal färg ner till träet, laga eventuella rötskador med epoxy eller nya träbitar, kitta om med äkta linoljekitt och slutligen måla med linoljefärg. Varje steg har sin funktion. Varje steg gör skillnad.

Men den stora energivinsten? Den kommer från tätningslisterna och tilläggsglasen. Gamla fönster har ofta inga tätningslister alls – vinden bara pressas rakt igenom springorna mellan båge och karm. Nya silikonlister eller EPDM-lister stoppar det draget direkt. Och ett energiglas monterat som tilläggsglas på innerbågen kan förvandla ett gammalt tvåglasfönster till något som presterar nästan i nivå med moderna treglasfönster.

Känslan i rummet förändras omedelbart. Det där kalla draget vid fönsterbänken? Borta. Den kalla strålningen från glaset en decemberkväll? Dramatiskt reducerad. Du märker det på kroppen innan du ens ser det på elräkningen.

Siffrorna talar sitt tydliga språk

En typisk 1930-talsvilla i Uppsala med kanske tolv till femton fönster kan ha ett U-värde på runt 2,8–3,0 W/m²K per fönster. Det är uselt. Efter en ordentlig renovering med tilläggsglas och tätning kan du komma ner mot 1,2–1,5. Det är en halvering av värmeförlusten genom glasytorna.

I praktiken? Det kan betyda 5 000–10 000 kronor lägre uppvärmningskostnad per år. Varje år. Och renoveringen håller i 25–30 år om den görs ordentligt. Räkna på det. Det är inte raketvetenskap – det är ren och skär ekonomi.

Men vet du vad som ofta glöms bort? Komforten. Du kan sänka inomhustemperaturen en grad utan att det känns kallare, för strålningstemperaturen från fönstren är högre. En grad lägre termostatinställning sparar ungefär fem procent på uppvärmningen. Små siffror som staplar sig till stora besparingar.

Uppsala har speciella förutsättningar

Uppsala är inte vilken stad som helst när det gäller äldre bebyggelse. Stora delar av innerstaden och de äldre villaområdena omfattas av kulturmiljöskydd eller detaljplaner som ställer krav på att fasadernas utseende bevaras. Att byta till moderna fönster kan i vissa fall kräva bygglov – och bygglovet kan nekas.

Renovering av befintliga fönster kräver däremot sällan bygglov. Du bevarar utseendet, du bevarar materialet, och du slipper byråkratin. Det är en win-win som dessutom ligger helt i linje med kommunens ambitioner om hållbar stadsutveckling.

Och hållbarhet – på riktigt, inte som buzzword – handlar ju precis om det här. Att ta hand om det som redan finns istället för att slänga och köpa nytt. Kärnvirkesfönstret som tillverkades 1925 har redan stått emot hundra svenska vintrar. Med rätt underhåll klarar det hundra till.

Gör det rätt från början

Det frestande är förstås att ta en burk färg och fixa själv en lördagseftermiddag. Och visst, enklare underhåll kan du absolut göra på egen hand. Men en riktig energieffektivisering kräver kunskap om materialen, om kittets härdningstid, om var rötskador döljer sig bakom färgskikten. Det kräver rätt verktyg och framför allt – tålamod.

Fel kitt spricker efter ett år. Fel färg flagnar. Fel tätningslist komprimeras och slutar fungera. Och då är du tillbaka på ruta ett, fast med en massa nedlagda timmar i bagaget.

Att anlita någon som faktiskt kan hantverk – som förstår skillnaden mellan linoljekitt och silikonbaserat kitt, som vet hur man hyvlar en båge så den sluter tätt utan att kärva – det är en investering. Inte en kostnad.

Och det bästa av allt? Du får behålla dina vackra originalfönster. De som ger huset dess karaktär, dess historia, dess identitet. Fast nu utan draget.

10 okt. 2026